Gängkonflikter i Sverige har ökat i omfattning och våldsamhet de senaste åren, med flera parallella konflikter som påverkar olika delar av landet.
Enligt en rapport från Polismyndigheten bedöms cirka 14 000 personer vara aktiva i kriminella nätverk, med ytterligare 48 000 personer som har kopplingar till dessa nätverk. Detta ger en indikation på hur utbredd problematiken är.
De mest framträdande gängkonflikterna sker i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö, men även i mindre städer som Eskilstuna och Södertälje. I Stockholm har konflikter som ”Rinkebykriget” mellan Shottaz och Dödspatrullen fått stor uppmärksamhet.
Skjutningar och sprängningar har blivit allt vanligare, med en markant ökning av dödligt våld. År 2024 rapporterades över 60 personer skjutna till döds, vilket är en fortsatt hög nivå jämfört med tidigare år.
Konflikterna drivs av maktstrider, narkotikahandel, territoriella tvister, och hämndaktioner. De inblandade är ofta organiserade i nätverk med komplexa allianser och fienderskap.
Polisen har svarat med insatser mot gängkriminalitet, inklusive riktade operationer och förstärkningar i utsatta områden. Regeringen har också lanserat en nationell strategi mot organiserad brottslighet, med fokus på att slå mot våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta nyrekryteringen av unga. Gängkonflikterna skapar otrygghet, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden, och leder till en negativ spiral av våld och rekrytering av ungdomar. Det finns också en oro över hur detta påverkar samhällsviktiga funktioner och vanliga medborgare.
Det finns en bred politisk enighet om att situationen är allvarlig, vilket har lett till ökade resurser till rättsväsendet och förslag på lagändringar för att bekämpa gängkriminalitet mer effektivt.
Denna utveckling har lett till en nationell diskussion om säkerhet, integration, och de sociala och ekonomiska förutsättningar som kan leda unga in i kriminalitet. 34news
Enligt en rapport från Polismyndigheten bedöms cirka 14 000 personer vara aktiva i kriminella nätverk, med ytterligare 48 000 personer som har kopplingar till dessa nätverk. Detta ger en indikation på hur utbredd problematiken är.
De mest framträdande gängkonflikterna sker i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö, men även i mindre städer som Eskilstuna och Södertälje. I Stockholm har konflikter som ”Rinkebykriget” mellan Shottaz och Dödspatrullen fått stor uppmärksamhet.
Skjutningar och sprängningar har blivit allt vanligare, med en markant ökning av dödligt våld. År 2024 rapporterades över 60 personer skjutna till döds, vilket är en fortsatt hög nivå jämfört med tidigare år.
Konflikterna drivs av maktstrider, narkotikahandel, territoriella tvister, och hämndaktioner. De inblandade är ofta organiserade i nätverk med komplexa allianser och fienderskap.
Polisen har svarat med insatser mot gängkriminalitet, inklusive riktade operationer och förstärkningar i utsatta områden. Regeringen har också lanserat en nationell strategi mot organiserad brottslighet, med fokus på att slå mot våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta nyrekryteringen av unga. Gängkonflikterna skapar otrygghet, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden, och leder till en negativ spiral av våld och rekrytering av ungdomar. Det finns också en oro över hur detta påverkar samhällsviktiga funktioner och vanliga medborgare.
Det finns en bred politisk enighet om att situationen är allvarlig, vilket har lett till ökade resurser till rättsväsendet och förslag på lagändringar för att bekämpa gängkriminalitet mer effektivt.
Denna utveckling har lett till en nationell diskussion om säkerhet, integration, och de sociala och ekonomiska förutsättningar som kan leda unga in i kriminalitet. 34news
