Alternativ för Tyskland (AfD) är ett tyskt politiskt parti som grundades den 6 februari 2013 och har sedan dess utvecklats till en betydande kraft i landets politik. Partiet startade ursprungligen som en euroskeptisk rörelse, driven av akademiker och ekonomer som motsatte sig Tysklands roll i eurozonens räddningspaket under finanskrisen. Med tiden har AfD dock skiftat fokus och radikaliserats, särskilt efter flyktingkrisen 2015, då partiet började profilera sig starkt mot invandring och islam, vilket lockade en bredare väljarbas. I valet till förbundsdagen 2017 blev AfD det första nya partiet sedan 1990 att ta plats i parlamentet, med 12,6 procent av rösterna, och blev då det största oppositionspartiet. Vid valet 2021 sjönk stödet något till 10,3 procent, men inför valet 2025 har partiet återigen vuxit i opinionsmätningar och väntas kunna få runt 20 procent av rösterna, enligt prognoser från februari 2025. Framgångarna är särskilt starka i östra Tyskland, där AfD vann delstatsvalet i Thüringen i september 2024 med 32,8 procent – det första far-right-partiet att vinna ett delstatsval sedan andra världskriget. Partiet har också gjort stora inroads i Sachsen och Brandenburg, vilket speglar ett missnöje med etablerade partier och frågor som ekonomi och invandring. AfD:s politik kretsar idag kring hårdare invandringskontroller, med förslag som stängda gränser, stopp för asylbidrag och storskalig ”remigration” – ett kontroversiellt begrepp som syftar på att skicka tillbaka invandrare, inklusive de med laglig status. Partiet vill också lämna EU:s asylsystem och har uttryckt skepsis mot klimatpolitik och Tysklands stöd till Ukraina, vilket lockar väljare som är kritiska till den nuvarande regeringens prioriteringar. Ledaren Alice Weidel, som är partiets kanslerkandidat i valet 2025, har förstärkt denna linje och markerat en tydlig högerpopulistisk profil. Trots framgångarna är AfD mycket omstritt. Tyska säkerhetstjänsten (Verfassungsschutz) övervakar delar av partiet, inklusive dess ungdomsorganisation och vissa delstatsgrenar, som klassas som ”misstänkt extremistiska”. Figurer som Björn Höcke, en framträdande ledare i Thüringen, har väckt uppmärksamhet för att använda språk och idéer kopplade till högerextremism, vilket har lett till böter och kritik. Samtidigt har alla större partier, inklusive CDU/CSU, hittills hållit fast vid en ”brandmur” och vägrat samarbeta med AfD, vilket gör det osannolikt att partiet kommer ingå i en regering även vid ett starkt valresultat. Stödet för AfD speglar en polarisering i Tyskland, där ekonomisk stagnation – med två år av recession 2023 och 2024 – och oro över invandring har gett partiet vind i seglen. Omkring 60 miljoner väljare är röstberättigade i valet den 23 februari 2025, och AfD:s resultat kan påverka hur framtida koalitioner formas, även om de förblir utestängda från makten. Partiet har därmed blivit en symbol för både missnöje och kontrovers i ett land som fortfarande brottas med sitt historiska arv. 34news
