Kriminella gäng i Sverige har blivit ett allvarligt problem och är förknippade med en rad brott som narkotikahandel, våldsbrott, vapenbrott, mord och sprängningar.
Enligt en rapport från Polismyndigheten från februari 2024 bedöms ungefär 14 000 personer vara aktiva i kriminella gäng, med ytterligare 48 000 som har någon form av koppling till dessa gäng, vilket totalt ger en siffra på över 60 000 individer.
Nationalekonomen Ingvar Nilsson har uppskattat att gängkriminaliteten kan kosta samhället upp till 322 miljarder kronor.
Många gäng har stark närvaro i socioekonomiskt utsatta områden, där de ofta kontrollerar narkotikamarknaden, skapar parallella samhällsstrukturer och påverkar lokalsamhällen negativt.
Det finns olika typer av kriminella grupperingar, inklusive mc-gäng (som Hells Angels och Bandidos), släktbaserade klaner, och ungdomsgäng. Varje typ har sin egen struktur, verksamhet och metod för att rekrytera nya medlemmar.
Gängkriminaliteten är starkt kopplad till det ökande antalet skjutningar och sprängningar. År 2022 skedde 391 skjutningar och 90 sprängningar, vilket innebär en dramatisk ökning av grovt våld i landet.
Enligt rapporter och diskussioner på X har en stor andel av gängmedlemmarna en utländsk bakgrund, med en betoning på att detta inte nödvändigtvis reflekterar en majoritet av invandrare i samhället utan snarare en överrepresentation bland kriminella.
Det finns ett intensivt arbete för att bekämpa gängkriminaliteten genom hårdare straff, bättre övervakning, och förebyggande åtgärder. Diskussioner om lagändringar för att möjliggöra preventiva tvångsmedel, anonyma vittnen och andra åtgärder har förts på hög nivå.
Gängens verksamhet har lett till att vissa områden förknippas med ”no-go zones” och en ökad känsla av otrygghet bland allmänheten, vilket påverkar samhällsklimatet negativt.
Sammanfattningsvis är gängkriminaliteten i Sverige komplext och mångaaktigt, med djupa sociala och ekonomiska konsekvenser för landet.
34news end.