Sverige har sett en betydande ökning av bombattentat under de senaste åren.
År 2023 registrerades rekordhöga 149 bombattentat i Sverige, vilket innebär nästan en sprängning var tredje dag.
Trend över tid: Från 2018 till 2019 ökade antalet sprängdåd från 162 till 257, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Sedan dess har antalet fortsatt att vara högt, med över 100 fall per år.
Regional fördelning: De flesta sprängningar sker i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, med Stockholm som ledande för 2023 med 38 explosioner.
Offer och skador: Relativt få människor har omkommit direkt på grund av dessa sprängningar, men skadorna på byggnader och infrastruktur är betydande. En åttaårig pojke dog 2016 av en granat som kastades in i en lägenhet, vilket är ett av de mest uppmärksammade fallen.
Många av de misstänkta är förknippade med kriminella gäng och ungdomsgrupper, ofta från utsatta områden. Enligt polisens rapporter har flera av de dömda tidigare varit inblandade i andra brott som narkotikabrott och våldsbrott.
Sverige har en av de högsta frekvenserna av sprängningar i Europa och världen, endast överträffad av Mexiko när det gäller icke-krigsförda länder.
Uppklarandegraden för dessa brott är låg, vilket gör det svårt att lagföra gärningsmän. Polisen har dock specialiserade enheter som arbetar med att spåra och förhindra dessa attentat.
Detta är en sammanfattning av den tillgängliga statistiken och informationen om bombattentat i Sverige baserad på webbkällor och inlägg på X.
År 2023 registrerades rekordhöga 149 bombattentat i Sverige, vilket innebär nästan en sprängning var tredje dag.
Trend över tid: Från 2018 till 2019 ökade antalet sprängdåd från 162 till 257, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Sedan dess har antalet fortsatt att vara högt, med över 100 fall per år.
Regional fördelning: De flesta sprängningar sker i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, med Stockholm som ledande för 2023 med 38 explosioner.
Offer och skador: Relativt få människor har omkommit direkt på grund av dessa sprängningar, men skadorna på byggnader och infrastruktur är betydande. En åttaårig pojke dog 2016 av en granat som kastades in i en lägenhet, vilket är ett av de mest uppmärksammade fallen.
Många av de misstänkta är förknippade med kriminella gäng och ungdomsgrupper, ofta från utsatta områden. Enligt polisens rapporter har flera av de dömda tidigare varit inblandade i andra brott som narkotikabrott och våldsbrott.
Sverige har en av de högsta frekvenserna av sprängningar i Europa och världen, endast överträffad av Mexiko när det gäller icke-krigsförda länder.
Uppklarandegraden för dessa brott är låg, vilket gör det svårt att lagföra gärningsmän. Polisen har dock specialiserade enheter som arbetar med att spåra och förhindra dessa attentat.
Detta är en sammanfattning av den tillgängliga statistiken och informationen om bombattentat i Sverige baserad på webbkällor och inlägg på X.
